Hur skulle jag skriva den här rubriken? Med ett utropstecken eller ett frågetecken? Det fick bli ett frågetecken, för jag undrar hur det fungerar i praktiken i Sverige idag med alla barns lika värde. Den andra artikeln i Barnkonventionen innehåller flera delar, och det skulle kunna finnas mycket att säga om alla delarna.
Artikel 2.
Barnkonventionen ger dig och alla andra barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskriminera dig. Det betyder att ingen får behandla dig sämre än någon annan. Du får inte heller diskrimeras eller bestraffas för något som dina föräldrar är eller gör.
I mina tankar ser jag barn omkring mig i staden jag bor i, Göteborg. Har de lika värde? Syns deras lika värde, i hur det ser ut i skolor, på förskolor och på torgen där de bor? Kan man se att här finns de barn, och de har lika värde som alla andra barn? Ingen får behandla några barn sämre än några andra.
Barn får inte heller diskrimineras eller bestraffas för något som föräldrarna är eller gör. Ibland tänker jag på barnfamiljerna i Göteborg där papporna hämtades av polis, misstänkta för terrorbrott. Poliser som kom inrusande med dragna vapen. Till barnfamiljer. Javisst, terrorbrott är bland det allvarligaste som finns. Och barn är bland det allvarligaste som finns. Jag tänker också på hur det går till överhuvudtaget när föräldrar som har små barn häktas. Hur man gör om det bara är den förälder som polisen hämtar som är hemma med barnen? Om båda föräldrarna ska tas med av polisen? Jo, socialtjänsten kommer in förstås. Logiskt och förnuftigt ur ett vuxenperspektiv. Katastrof ur ett barnperspektiv tycker jag att lämna barn utan någon vuxen de har en trygg anknytning till, särskilt i en så kaotisk situation. Barn ska inte bestraffas för något som deras föräldrar gör.
Alla barn har lika värde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar