En kvinna och en man möts och hittar hem i varandra. Relationen blir ett äventyrligt upptäckande av varandra och tvåsamheten. Såsmåningom kommer kanske längtan att utvidga relationen med barn. De börjar tillsammans planera och fantisera om livet med barn. De delar förhoppningar och farhågor. De går in i föräldraskapet med tanken att ett jämställt föräldraskap är möjligt. Det är ju klart att det måste vara möjligt, det är ju 2011.
Men ett jämställt föräldraskap är svårare att förverkliga än man kan tro. Det finns många besvikna mammor som ser sig själva leva i ett könsrollsmönster de trott de gjort upp med för länge sedan. Det finns många besvikna pappor som inte känner att de blir insläppta i kvinnovärlden på BVC, skola och dagis. Förra veckan kom en rapport ifrån SCB om hur svenskarna fördelar hemarbetet mellan män och kvinnor. Rapporten fanns i flera tidningar, bl a Fortfarande långt kvar till ett jämställt hem – Metro. Vi fördelar hushållsarbetet något lite mer jämnt mellan könen, men det är långt kvar till att dela lika. En annan lärdom ifrån forskningen är att hushållsarbetet behöver diskuteras och förhandlas i detalj. Det fördelar sig inte jämnt mellan två individer av olika kön spontant. Nej,tvärtom är det så att varenda odiskat glas, ickedammsugen kvadratmeter och outburen soppåse kommer att fördelas könsrollsstereotypt om man inte har förhandlat kring dem.
Ibland är jag en besviken kvinna ihop med min man. Vi lever med varandra och två barn i på det stora hela svensk mellanmjölksstandard. Av den matkassesläpande, svettigt försenade och lätt patetiska sorten. Min och makens senaste diskussion hemma om fördelningen av hushållsarbetet ägde rum för två timmar sen. Om vem som lagar middag på måndagar. Det är inte jämnt hemma hos mig heller.
Men jag tror på konklusionen av forskningen: vi behöver prata med varandra män och kvinnor om hur vi vill ha det hemma. Planeringar och scheman kan låta hur trist som helst, men egentligen är de ju tecken på att man har pratat med varandra och kommit överens.
Vad intressant!
SvaraRaderaSpeciellt intressant blir det då man är två av samma kön som lever tillsammans. Hur blir de "klassiska" fördelningarna då? Ibland kan det bli att man tajmar varandra perfekt och ibland är man helt ur takt. Ibland fastnar man i vissa rutiner som blir mer eller mindre roliga. En som brukar handla, en som betalar räkningar och den andra som städar och så rullar det på.. Det viktigaste tror jag dock är, som du skrev, kommunikation samt variation i "schemat" annars kan det lätt bli monotont.
Fortsätt inspirera med din blogg, jag gillart!
Hej! Nej, det är klart att hushållsarbetet inte fördelar sig spontant helt jämnt mellan två människor i en samkönad relation heller. Det ringer en klocka i bakhvudet att någon forskat på detta, men jag minns inget namn.
SvaraRaderaSen så är ju den dynamik som finns mellan två människor i en relation alltid unik för just de två. Och har kanske mer med anknytningsmönster än kön att göra, gissar jag. Hej från Elisabeth