Jag blev djupt bekymrad imorse när jag läste GP. Där beskrivs sedam ett par dagar situationen i västra Götalandsregionen för barn som behöver barnpsykiatrins resurser. Du kan läsa GPs artikel här.
Det handlar om barn i behov av vård på specialistnivå inom barnpsykiatrin. Två saker får mig attt studsa. Det första är en siffra, som nämns lite i förbigående. 250 barn som väntar på utredningar vid Södra Älvsborgs sjukhus. 250 barn. Det är en hel lågstadieskola full med barn. 250 familjer vars vardag hemma och i skolan inte fungerar. En del barn har väntat mer än ett år. Jag tänker lite på hur ett år kan vara i en barnfamilj, med ett barn som behöver stöd.
Jag tänker på att de här 250 barnen har någon sannolikt redan träffat och bedömt att de behöver en utredning på specialistnivå. De har varit hos en skolpsykolog, skolläkare, barnläkare eller bvc-psykolog som har sagt: här behövs BUPs resurser. Och det som händer är att de hamnar i en oändligt lång kö, medan deras vardag skaver.
Det andra som stör mig är vad Kerstin Brunnström, styrelseordförande för Sahlgrenska Universitetssjukhuset säger i artikeln. Hon vill nämligen lägga ansvaret för barn med behov av utredning och vård för barnpsykiatriska frågeställningar på primärvården. På vårdcentralerna. Jag går gärna till vårdcentralen med mina barn när de har halsfluss eller urinvägsinfektion, vårdcentralen har stor erfarenhet av att barn med de frågeställningarna. Men att söka vård på vårdcentralen för en barnpsykiatrisk fråga? Barn vars skolsituation brakat ihop pga svårigheter med kontakt och kommunikation eller svårigheter med koncentration.? Att söka hjälp för en deprimerad tonåring?
Visst finns det psykologer inom primärvården inom västra Götalandsregionen, men de är i allmänhet vuxenkliniskt inriktade. Psykologer och läkare på vårdcentralernahar idag inte barnpsykiatrisk kompetens. Därför kan man inte lägga ansvaret för barn i behov av utredning och behandling på specialistnivå på primärvården idag utan en rejäl resursförstärkning och kompetenshöjning av primärvården. Skyfflar man bara över barn utan att det följer med resurser och kompetens så kommer barn i kläm. Barn som redan är i kläm i sin vardag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar