Huvudstupa och halsbrytande har det varit när kärleken drabbat mig. Kast mellan lycka och vånda. Ändå tänkte jag aldrig att jag behövde en handbok eller manual i relationskonsten. (Vissa delar hade säkert blivit bättre om jag hade läst en sån.) Jag trodde inte jag kunde läsa mig till kärleken, jag räknade med att leva mig till den. Upptäcka honom, mig och relationen.
Huvudstupa och halsbrytande var det att bli förälder också. Också kast mellan lycka och vånda. Jag grät när jag hörde mina barns första skrik, jag visste att mitt liv var förändrat för alltid. Men när jag fick barn så vågade jag inte lita på att det skulle räcka att leva mig till kärleken till dem. Jag tänkte att det var bäst att läsa på en del också. Och då hade jag ändå en hel radda högskolepoäng i barns utveckling. Boken "Kärlek - så gör man" hade jag aldrig köpt om den hade funnits, men boken "Barn - så gör man" tror jag vore lättsåld, till mig och många andra föräldrar. Tur att barn är "instant mindfulness", tvingar mig att vara här och nu. Att upptäcka barnen (coola personligheter), mig (himla kort stubin fast ändå mycket tålamod) och föräldraskapet. Det var mycket roligare än jag trodde att vara mamma!
Jag har läst författaren och barnläkaren Lars H Gustafssons bok "Växa - inte lyda" senaste veckan. Det är inte en "så-gör-man-bok". Det är en "så-här-tänker-jag-bok" och barn och föräldraskap. Det är en bok jag vill diskutera med, som talar både till mig som förälder som vill veta vad experterna tycker, och mig som professionell som funderar på hur man kan prata om föräldraskap på ett vettigt sätt. Allra viktigast med boken är att den flyttar barn från att vara perifera, en speciellt kort grupp i samhället, till att vara i tillvarons mitt med dig och mig. Man kan kalla det barnsyn, fast egentligen är det ju människosyn det handlar om.
Så här säger Lars H Gustafsson i boken: "Föräldraskapet är ett ständigt sökande efter mening, sammanhang och gemensamt farbara vägar. Jag vill pröva mig fram i ett alltid pågående samtal. Jag vill aldrig finna mig själv och aldrig någonsin bli färdig."
